Konjunktioner
En konjunktion är ett ord som binder samman två saker (med varandra). Det finns två sorter: samordnande och underordnande konjunktioner.
Samordnande
En samordnande konjunktion binder samman två led av samma slag, till ett längre led av det slaget. Exempelvis ger två substantivfraser sammanbundna med e en längre substantivfras.
Elefen har fyra samordnande konjunktioner:
| e | och (båda leden är lika giltiga/gällande) |
| o | eller (en av leden är giltiga/gällande; kanske båda) |
| no | inte, och inte, men inte (det första ledet är gällande; det andra är inte gällande/det andra inte) |
| ma | men (båda leden är gällande, men de kontrasterar med varandra) |
Exempel:
- La om e la fem vade a la casa. - Mannen och kvinnan tar sig till huset.
- Tu es multe vea e saja. - Du är väldigt gammal och klok. (troligen väldigt klok, för annars skulle det vara tu es saja e multe vea)
- El ia labora ante e pos sua vacanse. - Han arbetade före och efter sin semester.
- Sua aniversario es en marto o april. - Hennes födelsedag är i mars eller april.
- Tu desira cafe o te? - Vill du ha kaffe eller te?
- On pote visita la museo a lundi o jovedi. - Man kan besöka museet på måndag eller tisdag. (eller både och)
- On ia eleje tu, no me. - Man har valt mig, inte dig.
- Me ia conta no sola la oveas ma ance la capras. - Jag räknade inte bara fåren utan också getterna.
I listor med fler än två enheter/saker, ersätts (normalt) konjunktionen av ett kommatecken, men inte mellan de två sista enheterna. Frecuente en tal listas, on inclui ance un virgula ante la conjunta:
- Nos va viaja tra Italia, Suiz, Osteraic, e Deutxland.
För emfas kan man dubblera e, o, och no, och placera en av dessa två framför det första ledet. Ett dubblerat o utesluter möjligheten att båda leden gäller:
- e… e - både… och
- o… o - antingen… eller
- no… no - varken… eller
With lists of more than two items, the conjunction is normally replaced by a comma except between the final pair. A comma is often included before the conjunction too, in such a list:
- Nos va viaja tra Italia, Suiz, Osteraic, e Deutxland. – We will travel through Italy, Switzerland, Austria, and Germany.
Exempel:
- E Luis e Maria vade a scola. - Både Luis och Maria går till skolan.
- O tu o me gania, ma no ambos. - Antingen vinner du eller jag, men inte båda.
- Me ave no la tempo no la desira per leje plu. - Jag har varken tiden eller viljan till att läsa mer.
E, o, och ma kan också binda samman två CLAUSES eller meningar:
- Me ia vade a la biblioteca, e tu ia visita la museo. - Jag gick till biblioteket, och du besökte museetSTAVNING-ÄV-OVAN.
- O nos solve esta problem, o la mundo va fini. - Antingen löser vi det här problemet, eller så kommer världen gå under.
- Ma acel es difisil. - Men det (där) är svårt.
Adverbet donce används också på detta sättet, som en förkortning av e donce:
- Me pensa, donce me esiste. - Jag tänker, alltså är jag.
- Nos no ave un mapa, donce nos es perdeda. - Vi har inte en karta, så vi är vilseKOLLA.
Underordnande
En underordnande konjunktion eller subjunktion binder samman en bisats med en huvudsats, genom att visa bisatsen roll i meningen.
Det finns tre typer/sorter, som kan kallas: pronominella, adverbiella och special-subjunktioner.
Pronominella
Frågepronomenen cual och ci kan fungera också som konjunktioner för att inleda relativsatser:
- La om ci ia abita asi ia vade a New York. - Mannen som bodde här åkte till New York
- La poma cual ia cade de mea saco es aora noncomable. - Äpplet som föll från min säck är nu oätligt.
- La fem de ci nos parla labora a mea ofisia. - Kvinnan vi pratar om (om vilken vi pratar) arbetar på mitt kontor.
- Tua libro, en cual me ia scrive sua nom, es sur la table. - Din bok, i vilken jag skrev hennes namn, är på bordet.
De hänsyftar normalt till ett tidigare substantiv. Ibland utelämnar man det substantivet. Då kan man lägga till ett pronomen för att förtydliga innebörden:
- Esta es lo cual parteni a tu. – Detta är det som hör till dig.
- La auto blu es lo en cual nos vole viaja. – Den blåa bilen är den som vi vill åka i.
- Acel es el ci me ia vide. – Det är hen som jag såg.
- Tu es el a ci me ia parla ier. – Du är den som jag pratade med igår.
- Ci osa, gania. – Den som vågar, vinner.
Användningen av cual och ci i indirekta frågorFÖREKOMMER_RÄTT? är väldigt likartad.
Adverbiella
La averbos de demanda – do, cuando, cuanto, como, e perce – pote funsiona como sujuntas per introdui suproposas averbin:
The interrogative adverbs – do, cuando, cuanto, como, and perce – can serve as conjunctions introducing adverbial clauses:
- Nos parla como nos pensa. – We speak as (= in the way in which) we think.
- Me dormi cuando me pote. – I sleep when I can.
- Me va esplica cuanto me comprende. – I will explain as much as I understand.
- Nos abita do la du rios encontra. – We live where the two rivers meet.
- Me ia fini la taxe en cuando tu ia parla a me. – I finished the task while you were talking to me.
- Nos va core a do la vias encontra. – We will run to where the roads meet.
On pote usa los ance pos un nom, como sujuntas cual introdui suproposas ajetivin:
They can also be used after a noun, as conjunctions introducing relative clauses:
- Me labora en Paris, do me abita. – I work in Paris, where I live.
- El va visita en julio, cuando la clima es bon. – He will visit in July, when the weather’s nice.
- Acel es la razona perce Juan ia parti. – That’s the reason why John left / That’s the reason John left.
E on usa los ance en demandas reportada (un spesie de suproposa nomin).
And they are also used in reported questions (a type of noun clause).
Special-subjunktioner
La sujuntas spesial ce e esce introdui suproposas nomin. Ce introdui un informa reportada, e esce introdui un demanda reportada sur la veria de un informa:
- Me pensa ce tu nesesa un vacanse.
- Me no sabe esce el va veni.
On pote usa los pos alga nomes, ajetivos, e preposadas per completi la sinifia:
- La idea ce la Sol orbita la Tera es un era.
- Nos es surprendeda ce vos no ia cexa.
- Me es felis ce tu ia susede.
- Los no ia es serta esce la tren ia parti ja.
- La gato ia entra a la sala sin ce algun vide el.
On pote ance usa ce per introdui alga suproposas cual espresa un resulta:
- El ia es tan fatigada ce el no ia pote pensa.
- El ia es tan fame ce el ia pote oia la ronca de sua stomaco.
La sujuntas spesial afin, car, si, e ca introdui suproposas averbin:
- Me va veni si tu clama.
- Me labora afin mea enfantes pote come.
- Lo es calda car la sol brilia.
- Esta es plu labora ca me ia espeta.
The special subordinating conjunctions ce and esce introduce noun clauses. Ce introduces a reported statement, and esce introduces a reported question about the truth of a statement.
- Me pensa ce tu nesesa un vacanse. – I think (that) you need a vacation.
- Me no sabe esce el va veni. – I don’t know if/whether he’ll come.
They can be used after certain nouns, adjectives, and prepositions to complete the meaning:
- La idea ce la Sol orbita la Tera es un era. – The idea that the Sun orbits the Earth is a mistake.
- Nos es surprendeda ce vos no ia cexa. – We are surprised (that) you didn’t complain.
- Me es felis ce tu ia susede. – I’m glad (that) you succeeded.
- Los no ia es serta esce la tren ia parti ja. – They weren’t sure if/whether the train had already left.
- La gato ia entra a la sala sin ce algun vide el. – The cat entered the room without anyone seeing it.
Ce can also be used to introduce a clause that expresses a result:
- El ia es tan fatigada ce el no ia pote pensa. – She was so tired (that) she couldn’t think.
- El ia es tan fame ce el ia pote oia la ronca de sua stomaco. – He was so hungry (that) he could hear his stomach rumbling.
The special subordinators afin, car, si, and ca introduce adverbial clauses:
- Me va veni si tu clama. – I will come if you call.
- Me labora afin mea enfantes pote come. – I work so that my children can eat.
- Lo es calda car la sol brilia. – It is hot because the sun is shining.
- Esta es plu labora ca me ia espeta. – This is more work than I expected.